Ett riktigt regnrusk.

Hej i ösregnet!

Det var det värsta vad det är väder ute.

Igår var gubben och jag till Borlänge.
Där kan man prata om oväder och översvämningar.

Inte klokt alltså.
Inne på Jula kom det folk springande...in till
hyllan med pumpar och slangar...till kassan...
snabbt...och sedan springande ut ur butiken.

Jag tyckte så synd om dem.
De såg helt stressade och oroliga ut.

Hoppas att det här ovädret slutar snart.

Annars får man fortsätta att sitta inne med tända ljus.
Men det är ju mysigt... tycker jag...och så kan man
gosa in sig en en mysig pläd.




"Min pappa är nästan som alla andra, bortsett från
att han saknar en hörntand."

Flicka 5 år


Kram Stina

En tidig dag.

Hej alla!

Idag vaknade jag jättetidigt. Redan vid 5-tiden.
Nu känner man sig lite pömsig.

Koblajan och jag har varit till lasarettet idag,
så blajan fick gå upp tidigt idag hon också.
Men det kan hon gott behöva.
Hon är en liten sömntuta på förmiddagarna.

Sedan molnigheten och regnet kom så är vi ännu
tröttare på det här stället.
Men solen kommer säkert tillbaka.

Jag är en höstmänniska, så jag ser
faktiskt fram emot hösten också.
Men lite mera sommar ska det väl bli ändå.




Igår fick jag en till present.
Den fick jag av goa Åsa som var och hälsade på mig.
Hon vet att jag gillar den här...


Ha en bra onsdag!


"På tjugondag knut är julen slut.
Då är människor ledsna, men grisarna
är glada för att de har överlevt.
Då tvättar de av sig leran de rullat sig i för att
gömma sig och kan vara som folk igen."

Flicka 6 år


Kram Stina

Trevligt besök igen.

Hej på er alla goa!

Idag håller jag på att utveckla en liten migrän.
Med rätt ingredienser så är den snart fullt färdig för ett utbrott.
Ska bara vispa ihop degen först.
Den måste jäsa först förstår ni...inne i skallen.
Men man får ta ett litet piller så backar den en stund.

***********

Igår hade jag trevligt besök av en bloggvän från Tyskland.
Bettina (Rednoserunpet) och hennes goa dotter.
De var här förra året också.
Jättegoa människor. Lite fika och trevlig prat blev det.
Skratt också såklart.

Jag fick en så fin present av Bettina.
Ett fint fat... med en härligt doftande tvål och
små torkade rosor på...













Idag får jag besök igen.
Det är en gullig bloggläsare från Borlänge som kommer
och hälsar på mig. Jag blir så glad när folk vågar fråga
om de får komma och hälsa på.

*********

Koblajan...hon lever det lugna livet just nu.
Det märks va?


Ha en bra dag!


"Familjeplanering betyder att man bestämmer att gå
på promenad på söndag, utan att barnen har något
att säga till om."

Pojke 8 år


Kram Stina

Ibland är man hemmablind.

Hej alla!

Idag har vi haft vår sista loppisdag.
Det är så få saker kvar nu, så det är ingen idé att ha öppet.


Nu på kvällen var jag och 17-åringen på restaurang.
Det var mysigt. God mat och lite prat.
Det är bara nyttigt det.

**********

Det var inte bara skrivbordet som jag gick och
plockade tillbaka från loppisen.

I stugan hittade vi två gamla och fina stolar.
Dessa ställde jag på loppisen.

Ibland, vet ni...så hänger inte hjärnan med.
Mitt i natten...helt plötsligt...så kommer jag ju på att de där
två skulle passa bra till bordet som står på brokvisten.
Det är ju ett gammalt bord.

Så...nästa dag tog jag tillbaka stolarna.
Jag fyndade igen alltså. haha...

Ibland är man så hemmablind, så jag tror
att hjärnan är utomlands.

Det blev ju finare med de gamla stolarna till bordet.
Mycket finare än de nya som stod där innan.









Ha det bra!


"För att få barn måste fröna tävla.
Om de spurtar riktigt mycket är det risk
att man får tre tvillingar."

Pojke 7 år

..."eller i värsta fall får man fyräggiga barn."

Pojke 5 år


Kram Stina

Jag gick på loppis.

Hej alla goa!

Här har vi nyss haft ett ordentligt regnväder.
Skönt, tycker jag.

Idag var gubben och jag och ut till stugan en stund.
Vi har fixat iordning där och donat lite. Det kommer
snart gäster hit som ska bo där ett litet tag.
Så tog vi med lite fika också...och så slog vi ihjäl några
bråkiga myggor.

Tänk vad de där småplupparna kan retas med sitt pip...
eller inande, kanske det heter. Fast jag kallar det oljud.

**********

När Koblajan bytte rum så blev det en hel del saker över,
som inte längre fick plats. Hennes rum blev ju mindre.
Så...en del tog vi ut till loppisen.

Hennes skrivbord, som jag fixade iordning för något år
sedan, fick också inta en loppisplats.

Men jag gick hela tiden och sa till gubben att jag helst
ville ha det kvar.
Men det fanns ingen plats inne i huset att ha det på.

Men som tur var...så kom jag på hur jag skulle göra.
Så...innan någon hann köpa det så tog jag tillbaka det igen.

Jag gjorde ett blom- och planteringsbord av det istället.
Nu står det alltså ute.









Ha en bra helg!


"De hade bänkar med lock i skolan förr.
Där hade de små apelsiner och linjaler och lite
gammalt papper. Och så hade de en pekpinne.
Den använde de om de räknade fel på gångertalen
eller inte kom ihåg vad en bokstav hette.
Då grät barnen och skvallrade för sin mamma och
pappa som bara tyckte att det var bra för dem."

Flicka 7 år


Kram Stina

Det går att blomma där med.

Hej alla goa!


Solen steker ännu och man svettas på som bara den.

Idag var jag med gubben till Leksand. Han hade lite jobb där.
Sedan for vi vidare till Tällberg. Där åt vi mat.
Det är så mysigt att åka dit ibland.

Vattna blommorna får man minsann göra varendaste dag nu.
Men det är lite trevligt att gå och pyssla om de
där blommorna i alla fall.
Speciellt på kvällen, då det blivit lite svalare.

Ibland går jag ut på brokvisten...sent...och så står jag bara
där och känner hur härligt det är när luften svalkar en
istället för att värmen ska ta död på en mullvad som mig.

*******

Koblajan...hon är trött hela tiden hon.

I förmiddags ringde en Koblajan- kompis hit.
Då sover ju Blajan förstår ni.
Ja, jag gick in och väckte henne och sa att M är i telefonen.

Ingen reaktion.

Efter en stund så säger jag till igen...

-M är i telefonen!

-Ja, jag hörde...säger Koblajan då.

-Ja men då ska du väl inte ligga kvar då och låtsas
som om du inte hörde...säger mamma.
Du reagerar ju inte...tillägger mamma.

-Joho...säger Koblajan lite nyvaket. Jag reagerar visst.
Det märks bara inte.

Så börjar hon röra sig i sängen och säger...
-Men nu reagerar jag!...och så kliver hon upp.

Koblajans mor kan bli lite tokig på en Koblaja ibland.
Hon och hennes svar, vet ni.

Jag tror att hon ska få stå i båset över helgen.

********

Förra årets penséer har fröat av sig.
Nu växer det en hel hög i gruset.
Jag låter dem få vara kvar. Det ser lite udda ut...







Ha det gott!

"Alla prinsessor är skära på dagen, men när det blir
natt och mörkt ser de alldeles svarta ut."

Flicka 7 år


Kram Stina

Jag hade nog hamnat på Zoo.

Hej alla rara!

Med risk för svett på tangentbordet så gör jag ändå ett inlägg.
Hugamejsan!...Vad varmt!

Tycker inte ni att det är lite väl hett?

Lite svalare ska det bli till helgen.
Det ser jag fram emot.

Koblajan och jag skulle försöka ligga i solen en stund igår.
Men det gick bara inte. Vi bara låg och skrattade.
Då blev man ju ännu svettigare.

Till slut gick jag in. Tro inte att det är bättre där.
Jo, i källaren är det svalt och skönt.

När jag gick in, så låg minsann Koblajan kvar på filten.
Plötsligt kommer hon in och visar upp en
stor och röd fläck på benet.

-Kolla här!...säger hon. Jag blev biten av en myra.
Jag klappade till den som bara den...fortsätter hon.

-Ja, det finns elaka myror här, tillägger mamma.

Så går då mamma ut på altanen och tittar.
Vad ser hon då?

Joo, då har en Koblaja flyttat filten ända bort till
brunnslocket.
Där bor det nämligen tusentals elaka myror.
Det visste inte Koblaja.

-Men du har ju flyttat filten till brunnen ju,
säger mamma.
Där finns det proppat med myror som bits.
Du har ju inbjudit dem till att komma och ta för sig
av en god middag, fortsätter mamma.

Koblajans blick? Är det den ni undrar över?
Nja...den ska vi inte tala om.

**********

På tisdag stänger vi loppisen.
Det finns inte så mycket kvar nu.
Därför har vi halva priset på allt t.o.m tisdag.

************

Är det någon som har tålamod här i famlijen,
så är det vår son Hampus.
Han är 17 år.
Han gillar att hålla på med lite speciella saker.
Japanska kan han ganska mycket av.
Han ska fortsätta med att läsa det i skolan nästa år.

Han håller också på med Origami.
Tålamod som bara den.
Mycket av det han gör består av små pappersbitar.
Här ska ni få se vad han har tillverkat...





Följande sak kan man vrida på...


De följande två pappersbitarna har han suttit och vikt...





Alltså...låt mig säga så här:

Hade jag suttit med de där sakerna i denna värme...eller
överhuvudtaget...så skulle jag nog kanske få
uppsöka en viss avdelning.
Nu vet jag inte om det skulle bli på sjukan eller på Zoo.
Det beror väl på hur illa ställt det har blivit.
Det förstår ni väl?


Svettas lagom!


"Jag har lekt med en invandrare och
en som nästan är kines.
Själv vet jag inte vad jag är."

Flicka 7 år


Kram Stina